Barndomens gata

Nostalgi...

Jag brukar promenera . Jag och älskade Malte....Nu har sommaren kommit och det känns skönt . Allt är vackert och grönskande. Men man blir nog känsligare också...jag har drabbats av Nostalgi och en längtan tillbaka i tid....Det är dock omöjligt att vrida klockan tillbaka och jag vet att man ska njuta av den stund som är , men visst längtar man tillbaka ibland till barndomen . Jag är förunnad att ha fått växa upp på ett ställe som är ljuvligt för ett barn. Härligt både vinter som sommar. ...och här blev jag kvar, granne med mitt barndomshem...På vintern åkte vi skidor uppåt skogen eller kälke i gatan..Man kunde också åka skridskor vid strandkanten. På den tiden låg isen tjock och höll bra för både skridskor och sparkåkning.

 På sommaren  red jag på ljuvliga skogsstigar med min häst Sirocco eller hoppade i vattnet direkt ifrån bryggan tillsammans med mina kamrater. Numera är min Mor på sjukhem och min far är död sedan många år tillbaka.. Mammas hjälpbehov är stort pga en grav demens . Min sorg är stor.....och Min förhoppning om att någon av barnen ska ta över hennes hus blir nog tyvärr inte sann. Som min äldste son sa en gång - : Mamma , alla kan inte leva ditt liv !!  Dåå fick jag mig en tankeställare...Såå rätt han hade ....Vi får nog snart sälja mormors hus....mitt barndomshem....